ࡱ>  @bbjbjFF,,cZ$)))PN*B+Tlh++(++++2,&, #l%l%l%l%l%l%l$ nR^pPIl2,++2,2,Il++^lKKK2,++#lK2,#lKKel%h++ _Xo)Fg*k4tl0lGgpJpT%h%hph02,2,K2,2,2,2,2,IlIlv: jK"v:Rsthrarrrelsen Hearing Voices Movement till strsta del en versttning frn engelska Wikipedia, den fria encyklopedin (sv. vers. Kristina Lindgren, 2006) Rsthrarrrelsen r en filosofisk riktning gllande sttet att betrakta mnniskor som hr rster, som andra normalt inte hr. Den startades av professor Marius Romme, som fresprkar hanteringsmetoder som rsthrande personer sjlva framgngsrikt har anvnt, fr att kunna leva med fenomenen. Dessa metoder kan inkludera att acceptera rsterna och att frhandla med dem. * Marius Romme var 1974-1999 professor i socialpsykiatri vid universitetet i Maastricht, Nederlnderna, samt konsulterande psykiater vid Community Mental Health Centre i Maastricht, Numera r han gstprofessor vid the Mental Health Policy Centre, University of Central England, Birmingham. Rrelsens historia I OpenMind the mental health magazine visar Paul Baker (2000) en versikt ver vissa utmanande nya initiativ inom forskning och praktik, som utvecklats inom Europa. Han kartlgger den utveckling som har skett, frn en syn p rsthrande som ngot bisarrt och farligt, mot ett erknnande av rster som verkliga, meningsfulla och relaterade till mnniskors liv. Hr uppmrksammas att upplevelsen att hra rster, kan vara underkuvande och djupt plgsam, men ocks att frsket att begripa deras innebrd kan vara en del av en lsning. Leudar och Thomas I en bok skriven av Leudar och Thomas, Voices of Reason, Voices of Insanity Studies of Verbal Hallucinations (2000), ser man tillbaka p nstan 3000 rs historia av rsthrande. Hr terfinns rsthrande personer som Sokrates, Schreber och Janets patient Marcelle, bland andra, fr att visa hur vi har frflyttat denna typ av upplevelse, frn en socialt vrderad kontext till en patologiserad och nedsvrtad sdan. Foucault har menat att denna process generellt kan uppst nr en minoritets perspektiv skiljer sig frn dominerande sociala normer och trosuppfattningar. Romme och Escher Rommes och Eschers arbeten (1992, 1994, 1997, 1998, 1999) ger ett teoretiskt ramverk till de nya initiativen, och har under senare r frsett sjlvhjlpsrrelsen med mycket kraft. Deras arbeten visar: Det r inte alla som hr rster som blir patienter. ver en tredjedel av 400 rsthrare i Holland hade inte haft ngon kontakt med psykiatrin. Dessa personer beskrev sig sjlva som kapabla att hantera sina rster och/eller beskrev sina rster som hjande deras livskvalitet. Jmfrelser mellan mnniskor mnniskor som kunde hantera sina rster bra och de som inte kunde det visar tydlig skillnad i frga om vilken relation dessa hade till sina rster. Mnniskor som bttre kunde hantera sitt rsthrande skilde sig ven frn de andra d det gllde typer av hanteringsstrategier. 70 % av rsthrande personer rapporterade att deras rster hade brjat hras efter en allvarligt traumatisk eller intensivt knslomssig hndelse. Det kunde rra sig om en olycka, skilsmssa, eller nrstendes bortgng, sexuellt eller fysiskt vergrepp, en krlekshistoria eller graviditet. I en studie (1998) fann Romme m.fl. att personerna inom en grupp drabbades av rsthrande efter antingen en traumatisk hndelse eller en hndelse som aktiverade minnet av ett tidigare trauma. En stark koppling sgs till vergrepp. Dessa resultat har utkats genom en senare studie av rsthrande bland barn (Escher, 2001). Vissa personer som hr rster, oavsett om de kan hantera dem eller ej, kan ha ett brnnande behov av att bygga upp en personlig frstelse fr sina erfarenheter och att tala med andra om dem, utan att anses galna. Genom att verblicka det stora spektrum av erfarenheter som mnniskor berttade om, och de olika stt som dessa hade hanterats p, identifierades en lng utvecklingsprocess av psykologisk omstllning. Ett flertal av Rommes studier (1991, 1998) visar att rsthrande kan relateras till minnen av hndelser som nnu inte har kunnat smltas emotionellt, ofta hndelser kopplade till nyckelrelationer. Dessa viktiga kopplingar kan, menar Romme m.fl. (1999) behandlas med KBT kognitiv beteendeterapi och sjlvhjlpsmetoder. Romme beskriver en TERHMTNINGSMODELL I TRE STEG: VERRUMPLING: Initial frvirring, emotionellt kaos, rdsla, hjlplshet och psykisk tumult. ORGANISERING: Behovet att finna mening. Ngon frstelse och acceptans ns. Utveckling av stt att hantera och passa in rster i vardagslivet. Denna uppgift kan ta flera mnader eller r, och utmrks av frsk att aktivt ing i frhandling med rsten/rsterna. STABILISERING: Jmvikt etableras och rsterna infrlivas hos den rsthrande, med konsekvens att denna tertar makten. Befriar den medicinska modellen frn stora myter Rsthrarrrelsen befriar den medicinska modellen och mental hlso- och sjukvrd, i stora delar av vstvrlden, frn stora myter. Endast en minoritet blir hjlpta av medicin Brown m.fl. (1998) finner att 23 % av personer diagnosticerade med psykotisk sjukdom upplever s.k. positiva symptom [d.v.s. symptom som tillkommer, som hallucinationer, vanfrestllningar och oorganiserade symptom] som r resistenta mot medicinering. I sjlva verket r det endast en minoritet, 35 %, grovt rknat, som i hgre omfattning blir hjlpta av behandling med medicin (Romme, 1999). Dessutom Det finns en rad sekundra, biverkningsproblem, och problem med att ta bort antipsykotika bde konventionella och atypiska lkemedel (Tarrier, 1999). Vsentliga problem, till stor del resulterande frn den fregende punkten, har att gra med patientens samtycke. Upplevelsen r komplex, den r hgst personlig. Dessutom terfinns emotionella problem, t.ex. depression eller ngest, hos en hg andel personer med psykosdiagnos (Johnstone m.fl., 1991). Och man uppmrksammar sjlvmordsrisken mer och mer (Briera, 1996). Att bli bttre mste i lika hg grad vara en personlig upplevelseprocess som en medicinsk process (Boyle, 1990). Mnga brukare av psykiatrin har negativa erfarenheter av denna, p.g.a. att man inom psykiatrin har frskt dmpa ner deras nskan att tala om rster. Detta har kommit sig av synen p rster som enbart psykotiska symptom (Romme, 1997). Slade och Bentall (1988) drar slutsatsen att misslyckandet att behandla hallucinatoriska erfarenheter och/eller misslyckandet att ha n en dialog om dem, troligen fr effekten att de istllet hjlps att kvarst. Romme (1991) beskriver flera fall fr att visa hur acceptansen och icke-acceptansen av rsthrande r socialt och kulturellt bestmd, vilket kan pverka behandlings-resultatet av personer med schizofrenidiagnos. Baker (1995) menar att mjligheten till samtal om antaget psykotiska patienters erfarenheter, mellan dessa patienter och vrdande sjukskterskor, beror p i vilken utstrckning sjukskterskorna accepterar erfarenheter hos psykotiska personer. Martin (2000) beskriver hur man kan skapa en milj som befrmjar samtal om upplevelserna. Dessa strategier krver inga instruktionsbcker utan utvecklas, med std, ur brukares egna liv, ur deras vardag med att hra rster (metoder grundade p s.k. sunt frnuft). Insikt om diagnostiska och metodologiska svagheter har ndrat forskningens fokus Med erknnandet av metodologiska svagheter, svrigheter att stlla rttvisande prognoser, symtomatiska skillnader, och generell svaghet i den diagnostiska giltigheten hos termen schizofreni, har i kad omfattning den psykologiska litteraturen tenderat att istllet fokusera p specifika eller klart avgrnsade symptom eller aspekter associerade med schizofreni (Bentall, 1990). Sledes har en snabb tillvxt inom forskningen tillkommit, vad gller underskning av teorier om, och behandling av, udda trosfrestllningar, uppmrksamhets- och koncentrationsproblem, sjlvknsla, familjeprocesser, fr att nmna ngra, liksom rster. Traumafrknippat att hra rster Till detta tillkommer ven en nylig utveckling inom teori och behandling av posttraumatiskt stressyndrom och dissociativa syndrom, som erbjuder ny frstelse med tonvikt p de nra sammankopplingarna mellan allvarligt trauma, tidigare i livet, och ett senare rsthrande tillsammans med andra potentiellt mycket handikappande psykologiska symptom. Romme m.fl. (1998), t.ex., rapporterar att handikapp av att hra rster kan kopplas till tidigare trauma eller vergrepp av ngot slag. Likas, i en uppfljande studie (1999) finner de att anvndandet av en blandning av psykoterapi och sjlvhjlpsmetoder r effektiva nr rsthrandet har samband med trauma. Forskning 1988-2000 Arbeten p senare tid har fokuserat p instllningar till rster, utver p rsterna i sig. Chadwick, Birchwood och Trower (1996), Chadwick m.fl. (1996) och Bentall (1994) har freslagit en rad psykologiska teorier fr att frst upplevelsen av rster och tro som frknippas med rster. Chadwick och Birchwood (1997) rapporterade markant reduktion av rsthrande och medfljande plga tack vare sin kognitiva modell. I en fngslande studie fann Birchwood m.fl. (2000) nra paralleller mellan upplevelsen av att styras eller underordnas av rster och upplevelsen av underordning och marginalisering i sociala relationer generellt. Detta kan tyda p att plga uppkommen av rster inte endast kan sammankopplas med rstens karaktr utan ven med sociala, mellanmnskliga upplevelser, grundade p livserfarenhet. En rad andra psykologiska och psykosociala behandlingsmetoder har ven omtalats i litteraturen. Slade och Bentall (1988) beskriver ett antal psykologiska strategier, och bevis som understder deras effektivitet. Dessa strategier har setts reducera lidande och ngest s vl som frekvens och/eller intensitet i upplevelsen av rster. Under senare r har man mer och mer insett vikten av att respektera och stdja rsthrares egen kapacitet att utveckla den egna frstelsen och hanteringsfrmgan (Warnes m.fl., 1996). I en fallstudie kunde Davies (1999) demonstrera vrdet av en dialogisk behandling, i vilken man understdde rsthrarens egen utveckling av en meningsfull och konstruktiv personlig beskrivning. Mc Nally och Goldberg (1997) liksom Romme och Escher (1994, 1998) har betonat vikten av individens egna hanteringsresurser och trosuppfattningar i utveckling av effektiva interventionsstrategier. De identifierade en mngd stt p vilka naturliga hanteringsstrategier [d.v.s. sdant som att t.ex. tala sig sjlv till rtta, intala sig sjlv ngot, eller ge sig sjlvberm] aktivt kan brukas fr att hantera rster och upplevelser relaterade till dessa. Warnes (1996, 1999) diskuterar vrdet av interventioner som maximerar och stdjer personens egen upplevelse av att kontrollera sina erfarenheter. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sgas att den senare tidens utveckling inom vetenskaplig och psykologisk litteratur, hr och p andra stllen nmnd, ger ett starkt std fr tanken att upplevelser, traditionellt ansedda som uppkomna av sjukdomsprocesser, kan lindras signifikant genom kunnig intervention, fokuserad p psykoterapi och sjlvhjlp. Inom denna r kamratstd, msesidigt delgivande, och sjlvfrsrjning av resurser speciellt viktiga under en lng terhmtningsprocess. Referenser Baker, P., i OpenMind 2000: (103) maj-juni, 14-15. Bentall, R., m.fl., Sensory deception: towards a scientific analysis of hallucinations, London: Croom Helm, 1988. Bentall, R., Reconstructing Schizophrenia, 1990. Birchwood, M., Meaden, A., Trower, P., Gilbert, P., Plaistow, J., Psychological Medicine, 2000: Vol 30(2) 337-44. Boyle, M., Schizophrenia: a scientific delusion, (RKP), 1990. B.P.S., Recent advances in understanding mental illness and psychotic experiences, B.P.S. Publication, juni, 2000. Brown, P., Understanding the inner voices, i New Scientist, 1994: 9 July, 26-31. Chadwick, P., Birchwood, M., & Trower, P., Cognitive Therapy for delusions, voices and Paranoia, Wiley, 1996. Chadwick, P., & Birchwood, M., The omnipotence of voices. A cognitive approach to auditory hallucinations, British Journal of Psychiatry, 164, 190-201, 1994. Clarke, L., i Nursing Times, 1998: 94 (4) mar, 28-29. Clarke, L., i Nursing Times, 1995: 91 (31) 2 aug. Coleman, R. & Smith,M., Working with Voices, Handsell Pub., 1997. David, A. & Cuttings, J., The Neuropsychology of Schizophrenia, London: Earlbaum, 1993. Fowler, D., m.fl., Cognitive Behaviour Therapy for Psychosis, Wiley, 1995. Garety, P., m.fl., Cognitive behavioural therapy for drug resistant psychosis, i British Journal of Med Psychol, 1994: 67, 259-271. Haddock, G. & Slade, P, Cognitive Behavioural interventions with Psychotic Disorders. Routledge, 1996. Martin, P.J., i J Psychiatr Ment Health Nurs, 2000: 7 apr (2), 135-141. McNally, S. & Goldberg, J., Natural cognitive coping strategies in schizophrenia, i Br Jo of med Psychol, 1997:70, 159-167. Romme, M., m.fl., Cognitive therapy with psychosis and auditory hallucinations, i Tijdschr- Psychiatr, 1999: 41/5, 277-286. Romme, M. & Escher, S., Accepting Voices. MIND publications, 1994. Romme, M. & Escher, S., Hearing Voices, Schizo Bull, 1988: vol. 15 no 2, 209-216. Romme, M., i Nursing Times, 94 (9) 4 mar. Strauss, J., The person with Schizophrenia as a Person: Approaches to the Subjective and Complex, Br Jo of Psychiat, 1994: 164, 103-107. The World Health Report, Geneva:  HYPERLINK "http://en.wikipedia.org/wiki/WHO" \o "WHO" WHO, 1999. Thomas, P., Leudar, I., Voices of reason, voices of insanity; Studies of verbal hallucinations. Francis/Routledge, 2000. National Services Framework for Mental Health; Modern Standards & Service Model, DoH, 1999. Wykes, T.; Parr, A. M.; Landau, S., i Br J Psychiatry, 1999: aug 175, 180-185. Publikationer Assiz, Christine, Heard but not seen, i Independent, 6:e jan., 1991. Baker P. K, I hear voices and I'm glad to!, i Critical Public Health, 1990: 4, 21-27. Baker P. K, Accepting the Inner Voices, i Nursing Times, 1995:Vol. 91, nr 31, 59-61. Baker P. K, The Voice Inside: a practical guide to coping, Mind Publications, 1996. Baker P. K.,Can you hear me, a research and practice summary, Handsell, 1996. Barret T. R & Etheridge J. B, Verbal hallucinations in Normals I: People who hear voices i Applied Cognitive Psychology, 1992, Vol. 6, 379-387. Benthall R.P, The illusion of Reality: a review and integration of psychological research into psychotic hallucinations, i Psychological Bulletin, 1990: 107, 82-95. Bentall R.P., Claridge G.S. & Slade P.D, Abandoning the Concept of Schizophrenia: Some Implications of Validity Arguments for Psychological Research into Psychotic Phenomena i British Journal of Clinical Psychology, 1988: Vol.27, 303-324. Bentall R.P., Claridge G.S. & Slade P.D, The Multidimensional Nature of Schizotypal traits: A factor analytic study with normal subjects i British Journal of Clinical Psychology, 1989: Vol.? Benthall R.P., Haddock G. & Slade P.D, Cognitive Behaviour Therapy for persistent auditory hallucinations: from theory to therapy, i Behavioral Psychotherapy, 1994: 25, 51-56. Bentall R.P., Jackson H.J & Pilgrim D., Abandoning the concept of Schizophrenia: Some implications of validity arguments for psychological research into psychotic phenomena, i British Journal of Clinical Psychology, 1988: 27, 303324. Bentall R.P., Kaney S & Dewey. M, Paranoia and Social Reasoning: An Attribution Theory Analysis, i British Journal of Clinical Psychology, 1991:30, 13-23. Benthall R.P & Slade P.D., Reliability of a scale for measuring disposition towards hallucinations: a brief report, i Person. Individ. Diff., 1995: Vol 6, No. 4, 527-529. Blackman, Lisa, Hearing Voices, Embodiment and Experience, London: Free Association Books, 2001. Bentall, Richard & Haddock, Gillian, Cognitive behaviour therapy for persistent auditory hallucinations, i Behaviour Therapy, 1990: 25: 51-66. Chadwick, P.D.J. & Birchwood, M.J, Challenging the omnipotence of voices: A cognitive approach to auditory hallucinations, i British Journal of Psychiatry, 1994: 164, 190-201. Coleman, R & Smith, M., Victim to Victor: working with voices, Gloucester, UK: Handsell, 1997. Cullberg, J., Recovered versus non-recovered schizophrenic patients among those who have had intensive psychotherapy, Acta Psychiatr Scand., 1991:Vol. 84, 242-245. Downs, Julie, (Ed), Starting and Supporting Voices Groups: A Guide to setting up and running support groups for people who hear voices, see visions or experience tactile or other sensations, Manchester, England: Hearing Voices Network, 2001. Downs, Julie, (Ed), Coping with Voices And Visions, A guide to helping people who Experience hearing voices, seeing visions, tactile or other Sensations, Manchester: Hearing Voices Network, 2001. Ensink, B., Confusing Realities: A study of child sexual abuse and psychiatric symptoms, Amsterdam: VU University Press, 1992. Eaton W.W., Romanoski A., Anthony J.C., Nestadt G. Screening for psychosis in the general population with a self report interview, Journal of Nervous and Mental Disease, 1991: 179, 689-693. Escher, S. & Romme, M. (Eds), Trauma: A study of child abuse and hallucinations, in Accepting Voices, 1993. Falloon I.R.H. & Talbot R.E., Persistent auditory hallucinations: coping mechanisms and implications for management, Psychological Medicine, 1981:11, 329-339. John Freedland, Hearing is believing, The Guardian, UK, 22: a april, 1995. Mike Grierson, A Report on the Manchester Hearing Voices Conference November 1990, Hearing Voices Network, 1991. Haddock G., Benthall R. P. & Slade, P., Psychological treatments for auditory hallucinations, focussing or distraction?, i Haddock, G. & Slade, P. (Eds.), Cognitive, Behavioural Interventions with Psychotic Disorders, Routledge, London Therapy 1996: 45-71. Haddock G., Bentall R.P & Slade, P.D: Psychological treatment of chronic auditory hallucinations: two case studies, Behavioral and Cognitive Psychotherapy, 1993: 21, 335-46. Haddock, G., Slade, P. Empowering people who hear voices in cognitive behavioral interventions with psychotic disorders, London: Routledge, 1996. Heery, M. W., Inner Voice Experiences: an exploratory study of 30 cases, Journal of Transpersonal Psychiatry, 1989: vol. 21, no. 1, 73-82. Holmes, Doug, Hearing Voices: Hillary, Angels, and O.J. to the Voice-Producing Brain, Shenandoah Psychology Press, shenpsy@rica.net , 15 feb, 1999. James, Adam, Raising our Voices: History of the Voice hearing movement, UK: Handsell, 2001. Jaynes, J., The origin of consciousness and the breakdown of the bicameral mind, Boston: Houghton Mifflin, 1976. Leudar, Ivan, och Thomas, Philip, Guidlines for Establishing Pragmatic Aspects of Voices - Voice Hearer Talk, Manchester: Department of Psychology, University of Manchester, 1994. Leudar, Ivan, Thomas, Philip, och M. Johnston, Self Repair for in dialogues of schizophrenics: effects of hallucinations and negative symptoms, i Brain and Language, 1992: 43, 487 511. Leudar, Ivan, Thomas, Philip, och M. Johnston, Self monitoring in speech production: effects of verbal hallucinations and negative symptoms, Psychological Medicine, 1994. Leudar, Ivan, Thomas, Philip, McNally, D., och Glinsky, A, What can voices do with words? Pragmatics of verbal hallucinations, Psychological Medicine, 1997. Leudar, Ivan, och Thomas, Philip, Voices of Reason, Voices of Insanity - Studies of Verbal Hallucinations, Routledge/Psychological Press, 2000. Lineham T., Hearing is Believing, i New Statesman & Society, 1993: (26.3.93), 18-19. Lockhart A. R. Mary's Dog is an Ear Mother: Listening to the Voices of Psychosis, i Psychological Perspectives, 1975: Vol. 6, No 2, 144-160. Miller L.J., O'Connor R.N & DiPasquale T., Patients' Attitudes Toward Hallucinations, i American Journal of Psychiatry, 1993: Vol. 150, no.4, 584-588. Posey T.B. och Losch M.E. (1984), Auditory hallucinations of hearing voices in 375 normal subjects, i Imagination, Cognition and Personality, vol 3, no.2, 99-113 Rector och Seeman (1992) Auditory Hallucinations in Women and Men, i Schizophrenia Research, vol 7, 233- 236 Professor Marius Romme och Sandra Escher: Hearing Voices, i Schizophrenia Bulletin, 1989:15 (2): 209 216. Marius Romme och Sandra Escher: (Eds.), Accepting Voices, London: MIND Publications, 1993, 2:a utgva 1998. Romme, M., Honig, A., Noorthorn, E. O. & Escher, S., Coping with hearing voices: an emanciapatory approach, British Journal of Psychiatry, 1992. Romme, Marius & Escher, Sandra (Eds), Understanding voices: coping with auditory hallucinations and confusing realities, (1:a utgva av Rijksuniversitiet Maastricht, Limburg, Holland), Handsell Publications, 1996. Romme, Marius & Escher, Sandra, Making Sense of Voices - A guide for professionals who work with voice hearers, MIND Publications, 2000. Sarbin, T.R., Towards the Obsolescence of the Schizophrenia Hypothesis, i The Journal of Mind and Behaviour, 1990: vol. 11, No.3/4, 259-283. Siegel, Ronald, Fire in the Brain: Clinical Tales of Hallucination, New York: Dutton Books 1992. Sidgewick, H.A., Report on the census of hallucinations, Proceedings of the Society of Psychical Research, 1894: 26, 25-394. Slade P.D., Models of Hallucination: from theory to practice, i David, A..S & Cutting, J. (Eds.) The Neuropsychology of Schizophrenia, London: Earlbaum, 1993. Slade P.D & Bentall R.P., Sensory Deception; towards a scientific analysis of hallucinations London: Croom Helm, 1988. Stephens, G. Lynn, Graham , George, When Self-Consciousness Breaks: Alien Voices and Inserted Thoughts, Philosophical Pychopathology Series, Bradford Books, 2000. Tarrier N., Harwood S., Yusupoff L., Beckett R. & Baker A., Coping Strategy Enhancement (CSE): Method of Treating Residual Schizophrenic Symptoms Behavioural Psychotherapy, 1990:18, 283-293. Tien A.Y., Distributions of hallucinations in the population, i Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 1991:26, 287-292. Tiihonen, Hari, Naukkarinen, Rimon, Jousimaki & Kajola, Modified Activity of Human Auditory Cortex during Auditory Hallucinations, i American Journal of Psychiatry, 1992: vol. 149, No.2, 225-257. Watkins, John, Hearing voices - A Common Human Experience, Melbourne: Hill of Content Publishing , 1998. Yusopoff & Tarrier N., Coping strategy enhancement for persistent hallucinations and delusions, i Haddock, G. & Slade, P. (Eds), Cognitive, Behavioural Interventions with Psychotic Disorders, Routledge, London Therapy, 1996, 86-103. PAGE 2 PAGE 11 +,->AS\|4 > J K L P \ b f m ~     ; < ÿǿǻǿzzzzvmihu<h3!eh3!eCJh0h3!eh05CJ h3!e5CJh3!ehLa5CJh3!eh3!e5CJh3!ehxD5CJh3!ehv5CJh3!ehhnh)mZhvhLahrJ,hqchm\5>*CJ,aJ,hvhv5>*CJ,aJ,hv5>*CJ,aJ,hqchrJ,5>*CJ,aJ,),-  < = > ? R l m n  $ & F a$gd $a$gd $a$gd $^`a$gd $a$gd cbb< > ? R | G L U     ( 1 5 = C M O j k l m n 2F迸ʜ h? .hmghA7h? .h? .6 h? .h? .hA$h0CJ hL;hmgh0 h&h&h? . hKoQh? .hA@ hKoQhL;hKoQhL; hL;hL;hxDh0CJ*hmgh/:Fa0UVghi~{ fkNOP$&'@Emy !5ļܸh&h hSb5hSbh h5h hhichra h/5h h~5 hch~h~h ho5hKoQhKoQho5h/hA7ho>hiOP&'345Iijy$^`a$gd $ & Fa$gd $a$gd $ & F a$gd $T^Ta$gd 56?fjy1345HIghijvxyFNevw&䬦hA$hA$5CJ h0hAhuhxDh0CJ* h]CJ*h)9 h h)9h)9h)9B*phh hp>*h hA$>*h hA$5>*h/hmgh hSbh h&5h hp5hp5Fw&"ST; $T^Ta$gd $ & Fa$gd $a$gd $a$gd $^a$gd/ $ & Fa$gd $^a$gd $^a$gd &FG!"PQfx*+/8BRSTfȾȫwwhY`hZ5hAh hY`hY` hY`hmg hY`hZ hchZhhZ5hZhA$h5 hA$5CJ hA$hA$5CJ hA$huhY` hhhB*ph hmghmg hmgh hmgh)9hmgh)9+ =;<q' ( ) V h p 2!!ƿ崤~h0 hAhA hAhu hAh0 hY`5hh05hhu5hY`hu5hu hY`hu hY`hA hY`hhY`hY`h5hh5hhA hA$hZ hA$hhY`hY`5/;<( ) ""##$$%&&&(S)T)h)))$a$gd $h`ha$gd] $h`ha$gdR;$a$gd $ & Fa$gd $T^Ta$gd !!!!!n"w""""""""#_#`#a#k#n######$ $$$$"$#$$$P$f$g$r$s$%%%%%%%%%%%&&&&&8&9&e&&&ǽǽdzdzҢғΓғғh/1.hic hichk hichichA$h;5CJ hA$hA$5CJ hA$h/5CJ hA$5CJ h;hkhR;hAh5hhAhP h0 hP 5hP h05:&&&&&&&B''''''''(()(0(6((R)S)T)g)h)))))f*j*o*r***** + +j+w++»~wpwpw~w~lh] hShS hShDSh7;hDSh7;hDS5h7;hA5hxDh0B*CJ*phhxDh"NCJ*h47B*ph hAh h]h] h]hA hAhAh; hchR;hR;hA h/1.h/1.h/1. hA$5CJ hA$hA5CJ *)* +,,,--..d/)111113333333333$a$gd $a$gd $ & F h^ha$gd7;++++9,X,Y,Z,[,i,j,k,v,,,,,,,,,,,K------.].e.p.q......c/d///P0p000000000(1)111111222223$3&353żܸܸܰhh^yh"NhxDh0CJ* hAhu<h_hIh7;hxD5h7;h7;hS5h7;hi5h]hShDShiD53M3Q3R3W3b3d3e3n3o3333333333333333333334444444 4"4#4ķ{pp{ehoVhmH sH hoVh^ymH sH hoVhoVmH sH h1mH sH h^ymH sH h^yh^ymH sH h^yhmH sH h^yhoVmH sH h]h0CJ*mH sH h]hUhxDh_h7; h h7; h h  h hhhB*phhh!v?'3333333333333333333????$ dd-D`M [$\$gd1$a$gd $a$gd #4e4f4g4o4p4444444444455555"5H5^5`5a5b5h5z55555555555551636:6;6F6R6T6n6̫̫̠̫̫̫hFh6]mH sH hFh6mH sH hFhFmH sH hFhmH sH h1hmH sH h1hoVmH sH h1mH sH hoVhoVmH sH hoVhmH sH hoVmH sH hoVh6]mH sH 0n6s6t6v6x6y6z6{6666666666666666666#7$7,7-73797;7Q7q7777˿}qhqh1]mH sH hFh]mH sH h16]mH sH hqh6]mH sH hqhqmH sH hqhmH sH hFmH sH hFhFmH sH h|>h|>]mH sH h|>h]mH sH h|>h|>mH sH h|>h1mH sH h1mH sH h|>hmH sH %7777777777777788888$8587898<8=8@8T88888888888888888889 9 9/9091999C9H9I9O9T9X9Y9ʷʩʷʷշ··ʷʷ“ha8mH sH hqhq6]mH sH hqh6]mH sH hqhqmH sH hFmH sH hqhmH sH h1mH sH hFhmH sH hFhFmH sH hFhF]mH sH :Y9[9\999999999999999999:: : : : ::!:":$:*:7:N:U:[:a:e:f:::::::::sha8h6]mH sH ha8hq]mH sH ha8h]mH sH ha8hqmH sH ha8ha8mH sH ha8hmH sH h1mH sH hqh]mH sH hqhq6]mH sH hqh6]mH sH hqhmH sH hqhqmH sH -:;;; ;;#;@;t;x;y;z;;;;;;;;;;;;;;;<<< <<<<< <%<*<3<5<H<M<Q<Z<_<`<p<<<<<<<<⓪⵪⪵hc<h6]mH sH hc<h1mH sH hc<h]mH sH hc<hc<mH sH hc<hmH sH hc<hc<mH sH hc<hmH sH ha8h]mH sH h1mH sH ha8hmH sH ha8ha8mH sH 4<<<<<<<<<<<<<<<<=== =0=7=<===>==========>> > > >D>E>H>I>Q>g>ƻƻƻƻƳѳ܍܍zѳ$hc<hc<0J>*B*mH phsH jhc<hc<UmH sH hc<h6]mH sH h1]mH sH h1mH sH hShc<mH sH hShmH sH hc<hmH sH hc<hc<mH sH hc<hc<]mH sH hc<h]mH sH ,g>>>>>>>E?L?M?R?S?X?m?????????????????????????ƻ߫ƫ}rjr_}_h]Kh]KmH sH hZmH sH h]KhZmH sH h]KhmH sH hUmH sH hhmH sH h1mH sH hUmH sH hc<mH sH h]mH sH hc<hmH sH hc<hc<mH sH hc<h6]mH sH h1mH sH hc<h16]mH sH hc<h1mH sH %??@s@@ AnABBCdDEFFVGGJHH]IJJKALMoMNaN$hdh-D`M ^h`a$gd ???@@@@@@@ @"@$@%@&@D@E@G@J@`@a@g@j@q@r@s@{@|@~@@@@@@@@@@@@@@@@@@AAAA A,A\AfAmAnAwAxAzA{A|A}AAAAhZhmH sH hZh6mH sH hZhc<mH sH h]Kh6mH sH hc<mH sH h]KmH sH hZmH sH h]Kh]KmH sH h]KhmH sH @AAAAAAAAAAAABBBBBB{B|B~BBBBBBBBBBBBBBB\C_C`CaCCCCCCCCCCC*D/DUDVDXD^D~DDDDDDDDEEE EEE E>E@EjE׶׶hUhp'mH sH hUhUmH sH hUh]KmH sH hUhmH sH h]KmH sH h]KhmH sH h]Kh]KmH sH HjEEEEEEEEFFFF*F+FhFiFkFnFFFFFFFFFFGGG G)GMGTGUGVGeGfGqGGGGGGGGGGGGH%H6H8HɾɾɾɾɾɶɪɾɓhZhmH sH hZhZmH sH hYhY6mH sH hYh6mH sH hYmH sH hYhYmH sH hYhmH sH hp'hp'mH sH hp'hmH sH hUhp'mH sH hUhmH sH 58H9HEHFHIHRHSH[H\HfHgHmHnHHHHHHHHHHHHII I IIII;IRR SS~T)UUVVVAWWXXhYYiZ?[[Y\\<]$hdh-D`M ^h`a$gd NNNNNNNNN OLONOOOPOQOXOYOdOeOgOhOqOOOOOOOOOOPJPLPMPNPtPvPwPPPPPPPQQQQ Q!Q'Q̩⒊h3mH sH h3h3mH sH h+h6mH sH  *hoVhmH sH hUh6mH sH hUhUmH sH hUh+mH sH hUhmH sH h+hmH sH h+h+mH sH hUmH sH 3'Q)Q*QcQeQfQgQQQQQQQQQQQQQQQR6RRCRDRERIRKRRRRRRRRRR S S+S,S-SwSxSSSSSSSS1TTTȼ갤ԔhoVmH sH hmH sH hUmH sH h3h36mH sH h3h6mH sH hZhZ6mH sH hZh6mH sH hZhZmH sH hZhmH sH h3h3mH sH h3hmH sH 7TTfThTiTnTrTwTxT|T}T~TTTT U U!U"U#U(U)UEUNUOUPUTUWU_UcUdUUUUUUUUUUUUUU/V0VNVTVVVaVbVcVwVxVɾɒhoVh6mH sH hUhYmH sH hY6mH sH hYh6mH sH hUB*mH phsH hUhUmH sH hUhmH sH hUh6mH sH hYmH sH hUmH sH hoVmH sH hmH sH 4xVzVVVVVVVVVVVVVV$W*W?W@WWWWWYY!Y"Y0Y4Y6Y7YMYUYaYbYfYgYuYxYYYYYYYYYYYYZZ Z Z?ZAZBZCZ`ZhZiZZZZZѻhZhmH sH hZh mH sH h h mH sH h hmH sH hoVh6mH sH hUmH sH hoVmH sH hmH sH @ZZZZZZZ[ [!["[7[>[?[^[_[[[[[[[[[[\\\\\\6\7\9\G\W\X\Y\h\i\\\\\\\\\\\\\ǻǤǤǤǤǤǤǤǤǤǻǤǤǤhYhYmH sH hYhmH sH h h 6mH sH h h mH sH h h46mH sH h h6mH sH h hmH sH h h4mH sH hZhmH sH hZhZmH sH hZh6mH sH 3\\\\\\\'](]*]/]:];]<]F]G]H]I]\]}]]]]]]]]]]]]]]]]:^;^T^U^_^f^g^h^q^y^^^^^^^^_2_3____ԽԽԽhYh4mH sH hYh6mH sH hYmH sH h4h46mH sH h4h6mH sH h4h4mH sH h4hmH sH hYhZmH sH hYhYmH sH hYhmH sH 9<]]U^^_=`aoaZb[b\b]b^b_b`babbbcbnbobpb|b &`#$gd!v?gd gd1`;gd$|] $dha$gd $hdh-D`M ^h`a$gd _________(`)`+`0`;`<`=`]`v`````````aa aaa>a?a@aKaRafahaoaxayaaaaaaaaaaaa/bCbJbYbhYh6mH sH hYhY6mH sH hYhYmH sH hYhmH sH hYh4mH sH h4h6mH sH h hmH sH h h mH sH h4h4mH sH h4hmH sH 7YbZb[b\b_babbbcbdbjbkblbmbnbpbqbwbxbzb{b|bbbʻhhnhhn0JmHnHu hhn0Jjhhn0JU h*B*CJ,aJ,phh h4hvmH sH h4hmH sH  *hYhmH sH |b}b~bbbgd1`;N 0 0&P1F:p / =!"#$%e0 $N 0 0&P1F:p / =!"#$%e0 @@@ NormalCJ_HaJmHsHtHX@X Rubrik 1$<@&5CJ KH OJQJ\^JaJ 8@8 0Rubrik 2@&5CJ(8@8 0Rubrik 3@&5CJ"JA@J  StandardstycketeckensnittXiX   Normal tabell :V 44 la 0k0  Ingen lista :O: 8 Formatmall1CJaJ> @> 9[ESidfot$ p#a$CJO! DwqKFormatmall Rubrik 2 + (Latin) Times New Roman (Komplex) Times New Roman...1$xxa$CJOJQJ^JaJnHtH4U@!4  Hyperlnk >*ph<O2< pathtitledd[$\$(W@A( Stark5\*)@Q* !v? SidnummerZY@bZ )mZDokumentversikt-D M OJQJ^J`ZZP+7YoYZZZ@0|A0|N@0|A0|N@0|A0|N@0|A0|N@0|A0|N@0|,-<=>?Rlmn h i O P &'345IijyFw&"ST;<()$ S!T!h!!!" #$$$%%&&d'))))))++++++++++++++++++++++++++++777778s88 9n9::;d<=>>V??J@@]ABBCADEoEFaFFGHII>JJ KK~L)MMVNNAOOPPhQQiR?SSYTT>V??J@@]ABBCADEoEFaFFGHII>JJ KK~L)MMVNNAOOPPhQQiR?SSYT?AjE8HKN'QTTxVZ\_Ybb2568:;=>@ACDEFGHIKLMNOQRSTUVXY;)3?aN<]|bb379<?BJPWZb4 6D6H6ZX !! PublicationsSee_also7ZZZ7ZZZ"#+\eU]kqrzntemry @ F wCJ).3:.:.!:!!!!!!!!!""""""(#1#$$% %5&@&&& ''g'l'''))/)+++++++++++++,,,,,, ,#,e,g,o,p,,,,,,,,,,-------- -^-b-z--------------1.3.:.;.F.H.R.n.s.v.x.{...............#/$/,/./3/5/9/Q//////////////00000$0'07090@0T000000000000000000011 1 1/111H1I1O1Q1T1U1Y1\111111111111111 2 222!2$272N2U2W2[2\2a2c2e2f2222222223333 3 33#3t3w3x3z3333333333333444 4444 4%4&4*4,434H4M4O4Q4T4Z4\4_4`4p4r444444444444444444455 5057595<5>55555555566 6E6H6K6Q6g6~66666666E7G7L7M7R7m7777777777777777777778 88888 8"8$8&8D8G8`8c8g8i8j8l8q8s8{8|8~888888888888888899999 9'9)9\9^9f9h9l9n9w9x9z9}999999999::::{:~::::::::::;\;^;_;a;;;;;;;;;*<,<U<X<~<<<<<<<<== = ===>=A=j=l=======>>>>(>+>h>k>l>n>>>>>>>>>>>??? ?6?9?>???T?V?e?f?????????????????@"@#@%@6@9@=@?@I@J@R@T@[@]@f@h@l@n@@@@@@@@@@@@@AA A AAAAA;A=AHAIAKAMA\A]AeAgAAAAAAABBBBBBBBBBCC CCCCCCCCDDDDDDDDEE E EE!EgEiEmEoE~EEEEEEEFFFFF F#F7F;FGFJFMFNFPFRFYF[F_FaFnFqFFFFFFFFFFFFFFFLGOGPGQGXGZG]G_GdGfGgGjGnGqGzG|GGGGGGGGGGGGGGGGGJHNHtHwHHHHHHHIII III I"I'I*IcIgIIIIIIIIIIIIJJJ6J8JJCJEJIJKJJJJJJJJJ K KKKKKKK#K%K+K-KwKyKKKKKKKKKKKKKKKfLiLnLoLrLsLwLyL|L~LLLLLLLLLLL M M!M#M'M)M/M1M5M7M=M?MEMGMNMPMRMTMWMXM_MaMcMdMMMMMMMMMMMMMMMMM/N1NNNPNTNVNaNcNwNzNNNNNNNNNNNNNNN(O*O?OAOlOmOOOOOQQ!Q"Q0Q3Q4Q7QMQPQaQcQfQhQxQyQQQQQQQQQQQRRR R?RCR`RcRhRiRnRpRvRyRRRRRRRRRRRRRRRS"S7S9S=S?S^S_SSSSSSSSSTTTT6T9TGTHTWTYThTiTTTTTTTTTTT'U*U.U0U:UY@YIYKYRYSYeYhYlYoYxYzYYYYYYYYYYYYYYYYY/Z1ZJZLZXZcZ~ZZ-1 +2.12& ) ((')+,,,,{----T.n.;/Q//0@0T00072N22222333H444 50555Q6g66666S7m77788r8s8889 9m9n9::::;;c<d<==>>>>U?V???I@J@@@\A]ABBBBCC@DADEEnEoEFF`FaFFFGGHHIIII=J>JJJ K KKK}L~L(M)MMMUNVNNN@OAOOOPPPPgQhQQQhRiR>S?SSSXTYTTT;U]+d ZC;|>raP 3u_VZFo 5 ZKCBU7;Sb8> VIzm\) z+-+7ZcQ@zZ0@UnknownGz Times New Roman5Symbol3& z Arial5& zaTahoma?5 z Courier New;Wingdings"qfҳ&X L.X L.!x24d5Z5Z 3q H-0 SRsthrarrrelsen  T             Oh+'0p  , 8 DPX`hRsthrarrrelsen  Normal.dot 31Microsoft Word 10.0@@@@`QoX L՜.+,D՜.+,X hp  NEC Computers International.5Z Rsthrarrrelsen Rubrik 8@ _PID_HLINKSA|]!http://en.wikipedia.org/wiki/WHO  !"#$%&'()*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[]^_`abcefghijklmnopqrstuvwxyz{|}~Root Entry F A{XoData \1TabledqWordDocumentSummaryInformation(DocumentSummaryInformation8CompObjj  FMicrosoft Word-dokument MSWordDocWord.Document.89q